• Finska ordspråk på svenska
  • Elias Lönnrot
  • Källan: Finska ordspråk på svenska vid Elias Lönnrot

Finska ordspråk på svenska

Här är nära 270 finska ordspråk. Källan er en bok av Elias Lönnrot. Sidhänvisningarna är till den. - T. K.

❦❦❦❦

1

Bland de äldsta är tiden äldst,

bland de största är rymden störst.

Mycket ser den som länge lever.

Aftonen vet mera än morgonen.

Hundra år framlevas inte i ett andetag.

Ingen natt är så lång att inte dag följer på. {27]

Inte så lång är dagen nånsin,

att inte natt den följer.

Ingen bliver vis av sin ålder om inte Gud giver förstånd.

Den som lever, tänker framåt,

den som dött, må se tillbaka.

Långt den vise skådar framåt,

ännu längre går hans tankar.

Prisa inte det gamla förrän du undersökt det nya.

Det nya är alltid angenämare, också om det gamla vore bättre. {28]

Förrän det goda övergår till vana,

kan vart kärr i Finland bli åker.

Solen lyser inte alltid från en och samma sida.

Det sköna är inte likadant för alla.

Hellre från din jord

än ifrån ditt ord.

Prisa främmande länder för främlingen, för dig själv ditt fosterland.

Annat folk och andra seder,

annan fågel, annat läte. {29]

Lev som det i landet brukas,

eller far din väg från hemmet.

Mycket rum finns till för sämjan.

Förmoda är inte detsamma som att veta.

En full börs [portmonnä] klingar inte.

Vatten som bäras, gör ingen brunn;

vett som inpluggas, gör inte ett huvud.

Städet prövar järnet, ölet mannens sinne.

Nedåt blickar främlingen,

tanken svävar högre dock. {30]

Äran är ett dugligt ting,

även der hon inte lyser.

Mången klok på landet finnas,

sedan skadan skett på vattnet.

Nog fås sedan råd för vinden,

när man fått sin båt på vattnet.

Den far inte vill som frågar,

den faller inte som ser sig för.

Den som frågar, far inte vilse.

Tala! - Nog finns den som hör

på sjön och på landet.

2

Flicka som vill ha fästman,

har inte tid att sitta ledig.

Ingen sover sig till fästman,

eller får en brudgum med att vila.

Gott och nyttigt är för flickor

att ha blott en enda fästman;

men att vara brud åt flere

anstår inte och är farligt.

Den, till vilken många fria,

bliver mycket ofta ogift. {32]

Den som grälar som flicka,

hon ska en gång slåss som hustru.

Flickan är inte rådlös: får hon inte man så är hon utan.

Goda flickor, vackra jungfrur –

varför får man arga kvinnor.

Välj dig hustru från fattigt hem,

köp dig häst ifrån den rike.

Ingen friare är fattig.

Brudar skadas inte av frosten {33]

Ingen görs med våld till svärson,

ingen tvingas till att älska.

Ingen förs med våld att vigas.

Se en man på fotens stolthet,

jungfrun på huvudprydnaden.

Der det värker, dit går handen,

där älsklingen är, ögat. {34]

Hemmet fordrar sin värdinna,

kokar hon ock endast vatten.

Bröllopsfärd är inte tingsfärd.

Det passar inte för bröllopsgästen

att gå till ån och dricka vatten.

Inte välsignas geten ofta,

sällan får sonhustrun lovord.

Även den allra ömmaste svärmoder är inte så god som en egen moder, och den förståndigaste svärdotter går inte tipp emot en egen dotter.

Ungarna bekymrar fågeln,

barnen ger sorg åt modern. {35]

Den som vill ge ris åt barnet,

finner lätt på någon orsak.

Barnet glädes i sitt hjärta

när det ser en gryta koka,

finns der också blott ett rovablad.

Gör inte narr av broderns hustru,

medan du själv ännu är ogift.

Alltför väl det inte levas,

när brodern kör fram över backen

samtidigt som en syster vandrar förbi. {36]

Ovis man berömmer sig själv,

narren skryter med sin hustru,

dåren prisar sina söner

och en enfaldig sina döttrar.

Glädjen har flytt ur det huset

där gårdsvärdinnan bortgått,

där barnens mor på båren ligger.

Aldrig kan den moderlöse finna egen moders godhet,

om han så letar med ljus och lykta i varje vrå av världen. {37]

Sonen artas efter fadern,

dottern ärver moderns vanor.

Ingen nöd har spädbarnet

som utav föräldrar vårdas;

nöjd den gamle också lever,

stödjande sig mot en yngre.

Den som uppväxer utan aga dör utan ära.

Ett gott barn behöver inte ris, ett elakt blir sällan bättre av riset.

Ingen by finns utan hundar, intet land utan karlar.

Förrän jag tjänar en odugling,

vill jag min egen sko tjäna. {39]

3

Husbondens steg göder åkern.

Tiden väntar inte på någon.

Väl börjat är mycket vunnet.

Morgonsömn och aftonvak

bör från varje hus förvisas.

Vad för sent sås, tar frosten hem,

vad inte gärdas, äter svinet. {40J

Jord finnas nog för den som vill plöja,

byar för den som omkring vill flacka.

Sömnen gäller ej i uppbörd,

lättjan gäldar inga skatter.

Den som sover bort sin medvind,

måste sen ro fram i motvind.

Yxskaftet är en god sedelärare.

Kvällen driver på den late.

Språng gör inte långa färder.

Fjäsk förtjänar inte lovord,

brådska gör inte mannen heder. {41]

Gör dig inte stor i munnen,

var det mer i verk och gärning.

Smärtan sysselsätter alla,

inte endast den som plöjer.

Fisken simmar inte vid sängen,

fågeln flyger inte till bädden.

Inte av ord man bygger broar,

därtill måste finnas stockar.

Björnen fälles inte med böner,

laxen fångas inte med trollord.

Det som fågeln har i näbben,

har den ännu inte i krävan. {42]

Plogen går också mellan stenar,

säden växer mellan stubbar.

Allting annat kan man ångra,

inte att man uppsteg tidigt,

tidigt arbetet begynte.

Gud har skapat ingen brådska,

den är världens onda påhitt.

När skall lättingen arbeta? –

hösten är för mycket regnig,

marken alltför våt om våren,

kölden är för sträng om vintern,

hettan plågande om sommarn.

Alla kunna så,

spara kunna få. {43]

Sömn uppfyller inte lådan.

Den late svettas vid bordet, fryser under arbetet.

När herrar brådskar, då är det gott om tiden.

Den arbetsamma har alltid gott om tid, den late har alltid bråttom.

Även en god häst bör man inte driva utöver dess förmåga.

Åkern låter inte bedra sig. {44]

Det som en gång blivit börjat,
vill inte mera kunna sparas.

En lerig åker tål inte
grannklädd plöjare på tegen.

Gödselhögen pryder lagården,
men passar inte på stugugolvet.

Skönhet fyller ingen gryta. {45]

Skönhet bärgar inte ängen, grannlåt bränner inte svedjan.

Med lånat bröd hållas inte stora gästabud.

Vad med lust och fröjd förstöres,
fås med tråk och bråk tillbaka. {46] å

Gott är ha fyllda lador, men välsignelse är bättre.

Inte finns så långt ett ord, att man inte kan säga ut det.

Inte bör man skämmas, när man gjort sitt bästa. {47]

Lärdom tynger inte på ryggen.

Allt besvär sätts inte på vågskålen.

Kunskap leder inte från vägen,
lärdom stjälper inte i diket.

Fulla lador prisar värden, välskött ladugård värdinnan.

Själv blir han utan som giver sitt enda.

Ifrån gården släpar man inte ved till skogen. {48]

När tungan släpar i marken, då har även läpparna inte för avundsvärda dagar.

Nöden är inte stor så länge ett enda medel finnas till räddning.

Förr tar den korte upp ett strå från marken än den långe en stjärna ned från himmelen.

Inte tillfryser strida forsen, sten som rullar tar inte mossa. {49]

Djupa brunnar torka inte.

Stödet stjälper inte en höstack.

Krönta huvuden plöjer inte.

Fisken ruttnar inte i saltet.

Sällan ger det glesa nätet, men då ger det stora fiskar.

Dålig man går utan vapen,
utan kniv en usel herde. {50]

Bilden lever utan föda, men så lever inte en mänska. {51]

4

Ena dåren tuggar gröten,
andra dåren slukar gröten.

Ena dåren lastar sitt,
andra dåren prisar sitt.

Dåren berömmer dumheter,
vis man prisar blott det goda.

Dåren roar sig åt lögner,
gläds av mindre än ett intet. {52]

Om dåren kunde tiga,
skulle mången anse honom klok.

Skaka inte ett murket träd, reta inte en galning. {53]

Byt inte ditt vett med en galnings.

Dårar växa upp på jorden
utan såning, utan plöjning.

Den vise väger orden [Förkortad].

Inte uti en enda skalle
rymmes allt förstånd i världen.

Kniven prisas av dess bett,
människan av hennes vett. {54]

Många stora ord rymmas i en mun.

En gång kan även den vise bliva bedragen.

Brist finns inte på kvinnodrömmar.

Tro inte på varje aning; aningar kan leda vilse [Modifierad] {55]

Håret växer långt för flickor, men så växer inte förståndet.

Skratt och vett är inte ett och detsamma.

Drucken man är oförnuftig [Förkortad].

Drucken man har väl ingen lovorda konster [Modifierad] {56]

Ofta den sig själv berömmer som av andra inte berömmes.

Mannen lever inte av namnet.

Sitt namn försämrar mången [Förkortad]. {57]

Vårda väl ditt eget rykte, nedsätt därför inte en annans.

Skam är svår att gömma [Modifierad].

Den som är för snar att lova, dröjer ofta med sin gåva. {58] Skuldfri är inte ens den bästa mänska. [Förkortad]

Den lycklige lär sig av andras misstag, den olycklige måste lära sig av sina egna.

Hoppa inte förrän vid diket [Förkortad]. {59]

Hjälp en resande i backen, inte när han hunnit över.

Inte blir dens huvud tvättat, vilken själv inte går i badet.

Den, vars häst nedsjönk i kärret, han är närmast att hjälpa den.

Första stunden är värst även i galgen. {60]

5

Sök inte bröd i tiggarens fickor.

Tråkig reskamrat är hungern.

En och annan gång den arme äter upp sin sista brödbit.

När örnen äter sin middag, äter också mindre fåglar.

Skön är fisken uti vattnet [Förkortad].

Den fattiges barn väljer inte mat.

Ropet är nödens broder.

Sömnen flyr en hungrig mage, skratt och lek ett sorgset sinne. {62]

En och annan gång stiger den arme över rik mans tröskel.

Rikedomen hindrar inte stöld och fattigdom befaller inte stöld. {63]

Svårt är det inte att ta med sig den som själv längtar bortfara. {64]

Stor är gäddan, fet är fisken i en annans båt att skåda för det avundssjuka ögat.

Många buga inför guldet,
många fins som silvret älska.

Går det väl, så gläds inte genast, möter motgång, räds inte genast. {65]

Mångt och mycket saknar den arme, inte endast fläsk och kålhuvuden.

Grunt vatten tillfryser av nattfrost [Förkortad]. {66]

Den vars huvud bäres upp, har inte någon nöd att simma.

Man bör inte förväxla mannen med hans rock. {67]

Brödet känner inte vem som äter det [Förkortad] {68] {69]

Tala inte om dina sorger
för en obekant med sorgen.

Dåren förtäljer sina plågor för den som aldrig känt till några [Förkortad]. {70]

6

Glädjen är i ungas sällskap,
knot och plågor i de gamlas.

Man slipar inte yxan endast från en sida. {71]

Den önskar inte gott som förtiger det onda.

Den som klandrade sig själv, har för länge sedan avlidit. {72]

Telningen växer inte långt från stubben.

Klokhet och slughet är inte ett och detsamma.

En lättrogen bliver lätt bedragen. {73]

Obesvarad vänskap brukar inte trivas. {74]

Kocken får väl pröva maten, själv smaka på sin soppa.

Vem kan veta allas tycken, gissa sig till var mans tanke.

Den som vredgas utan orsak, plägar blidkas utan gåvor.

Nöden läser inte lagen. {75]

Där lagen upphör en gång, der tar eländet till.

Överheten [borde vara] undersåtarnas spegel. [Modifierad] {76]

En dålig präst predikar om sig själv.

En duglig man hjälper sig fram utan beröm [Förkortad]. {77] {78]

Det är inte blott en der grälar där två drar varandra i luggen. {79]

Döden går inte in i ett tomt hus. {80]

Brokigare än sommarmarken är mänskolivet [Förkortad].

Intet liv går utan plågor. {81]

7

Nog lär vargen sina ungar tjuta. {82]

Hund som skäller, får inte haren. {84]

Även ormen lemmar en sovande i fred. {85]

Priset gör en häst inte bättre. {86]

Abborren har fritt att välja: lemma kroken eller svälja.

Den som inte vill föda katten,
måste ge mat åt råttor.

Även skatan är en vacker fågel när man sällan ser henne.

I en duglig prästgårdsbrunn
få nog tvenne grodor rum. {87]

Ombedd sjunger göken inte,
om han inte har lust att sjunga. {88] {89]

Elias Lönnrot