• Grisen och hans sätt att leva

Grisen och hans sätt att leva

Det var en gång grisen var trött av sitt sätt att leva. Så fick för sig att han skulle gå till domstolen och få en dom för ett annat sätt att leva. Han fick pröva lyckan, han som andra.

"Vad har du att klaga över?" frågade skrivaren vid domstolen.

"Å, jag är så trött på att leva som jag gör, far", sa grisen. "Hästen får havre och kon får mjöldricka, och så ligger de dessutom torrt och gott i bås och spilta. Och jag får inget annat än matavfall och slaskvatten. Om dagen vadar jag i sörja, och om natten ligger jag och rullar mig i skit och fuktig halm. Är det rätt och rättvisa i sånt, skrivare?" frågade han.

Nej, det mente skrivaren det kunde vare något i, och så letade han i böckerna sina och gav dom för et annat levnadssätt: "Det är olämpligt och orimligt att du ska ha det så mycket strängare än hästen och kon", sa han. "Från och med nu ska du ha vetekorn och ärter och sova på sidensäng."

Ja, grisen tackade och var så glad att han varken visste natt eller dag. Och hela vägen hem gick han och mumlade och smågrymtade: "Vete och ärter och ligga på siden! Vete och ärter och ligga på sidensäng! Vete och ärter och ligga på sidensäng!"

Vägen gick mellan några skogklädda bergsryggar, och i en av trädklungorna var räven och lyssnade på. Och han började strax med ett av sina ofog. Så han började tjöta fint och gnälligt: "Skulor och rask och ligga i sopor!"

Grisen brydde sig inte om det, utan fortsatte med sitt: "Vete och ärter och ligga på sidensäng!"

Men räven drev på: " Skulor och rask och ligga i sopor! Skulor och rask och ligga i sopor! Skulor och rask och ligga i sopor!"

Till slut läckte det in i grisen, och utan att han märkte det, tog han till att lyssna och ta efter. När han kom hem, blev han frågad om hur det hade gått vid domstolen. "Fick du dom för ett mer rättvist sätt att leva?"

"Ja, ja, ja väl, sa grisen. "Skulor och rask och ligga i sopor! Skulor och rask och ligga i sopor!"