D

Dei gamle har òg vore barn.

De gamla ha också varit barn.

Dei små tjuvane heng ein; dei store lettar ein på hatten for.

De små tjuvarna hänger man upp, för de stora lyfter man på hatten.

Den som før høna bør også ha egga.

Den som föder hönan bör också ha äggen.

Dei som ikkje veit noko, tvistar ikkje om noko.

Den som ingenting vet, om ingenting tvistar.

Dei fine får si pine.*

Vill man bli fin får man lida pin.

Den fattige får klare seg med det dei rike etterleèt seg.

Den fattige får hålla till godo med vad de rika lämnar efter sej.

Den fromme blir snart nok skuffa.*

Den fromme blir snarast besviken.

Den gode gjetaren klipper sauane sine, den dårlege slår dei.

Den gode herden klipper sina får, den elake slår dem.

Den ler vel best som ler list.*

Skrattar [vel] bäst, som skrattar sist.

Den rike et det han vil, den fattige det han har.

Den rike äter vad han vill, den fattige vad han har.

Den som ønsker å lære andre noko, bør også vite noko sjølv.

Den som vill lära andra, bör ock själv något veta.

Den som driv oksar, kjem også fram.

Den kommer också fram, som oxarna driver.

Den som er slått til femøring, blir aldri noko kronestykke.*

Den som är slagen till en slant, blir aldrig en dukat.

Den som et med ulven, får tute med ulven.

Den med ulven äter, får med ulven tjuta.

Den som følger hopen, har mange kameratar.

Den som följer hopen, har många stallbröder.

Den som gjer det han kan, gjer like mykje som paven i Roma.

Den som gör vad han kan, gör lika mycket som påven i Rom.

Den som gjerne vil røre i andres gryter, svir ofte sin eigen graut.

Den som gärna vill röra i andras grytor, sveder ofta sin egen gröt.

Den som har bispen til morbror, kjem lett fram i verda.

Den som har biskopen till morbror, kommer lätt fram i världen.

Den som har ei vakker søster, får nok ein svoger.

Den som har en vacker syster, får nog en svåger.

Den som har pengar i pungen får seg vel mat i munnen.*

Den som har pengar i pungen får mat i munnen.

Den som har vore med og leika, bør også ha del i steika.

Den som varit med i leken, bör även ha med av steken.

Den som ingen stad drar, blir ikkje sakna heime.

Den som ingenstädes far, saknas inte hemma.

Den som kjem først til kverna, får først male.

Den som kommer först till kvarnen, får först mala.

Den som kjem sist til kverna, får også male.

Den som kommer sist till kvarnen, får också mala.

Den som kryp mellom borken og veden, kjem seg også fram på eit vis.* (Insektlære)

Den som kryper emellan barken och trädet, kommer också fram.* (Hum)

Den som nærar seg på håp, er i fare for å døy av svolt.

Den som när sig med förhoppningar, löper fara att dö av hunger.

Den som nærer seg av trette, arbeider i fandens verkstad.

Den som föder sig av träta, arbetar på djävulens verkstad.

Den som sel fridommen sin, får gjerne noko å gjere.*

Den som säljer sin frihet får gärna något att beställa.

Den som strir med løgn som våpen, har ei sjuk sak å forsvare.

Den som strider med lögnens vapen, har en sjuk sak att försvara.

Den som tar trollet for gullet, beheld trollet når gullet er vekk.

Den som tager trollet för guldet, behåller trollet, när borta är guldet.

Den som teier, forsnakkar seg ikkje.

Den som tiger, förtalar sig ej.

Den som vil ha egg, får ikkje drepe gåsa.

Den som vill ha äggen, får ej döda hönan.

Den som vil ha egg, får tole at hønsene kaklar.

Den som vill ha ägg, får tåla att hönsen kacklar.

Den som vil ha kjernen lyt først knekke nøtta.*

Den som vill ha kärnan, måste först bita nöten.

Den som vil jage andre, lyt også løpe sjølv.

Den som vill jaga andra, måste ock själv löpa.

Den som vil plukke rosa får ikkje vere redd for taggane.

Den som rosen vill plocka, får inte räddas för taggarna.

Der det finst duer, flyg duer til.

Der duvor finnas, flyger duvor till.

Der geita er bunden, gneg ho.

Der geten är bunden, gnager hon.

Der vettet brest, tar lykka til.

Der vettet brister, tager lyckan vid.

Dess lenger ein lever, dess meir får ein lære.

Ju längre man lever, dess mer får man lära.

Dess meir du stryk katta, dess høgare vêret.setter ho rumpa.

Ju mera man smeker katten, ju högre sätter han upp rumpan.

Dess meir ein rører i gjødselhaugen, dess verre luktar han.

Ju mera man rören i gödselhögen, desto värre luktar den.

Dess meir ein veit, dess meir veit ein kor lite ein veit.

Ju mera man vet, desto mera vet man hur lite man vet.

Det beste er vanskelegare å nå.*

Det bästa är svårast att nå.

Det blir ikkje frukt av kvar blome.

Det blir ej frukt efter varje blomma.

Det ein gjerne høyrer, det trur ein snart.

Det man gärna hör, tror man snart.

Det ellevte bodet heiter "La deg ikkje lure." [etter tysk, Lass dich nich verblüffen.]

Det elfte budet heter: "Du skall inte låta dig förbluffa."

Det er dumt å legge bandasje på foten når det er hovudet som er skadd.

Det är dumt att förbinda foten, när huvudet är sårat.

Det er ei låk hand som ikkje vil verje hovudet.

Elak hand som ej vill värja huvudet.

Det er eit strev å lære, men det bringer glede og ære.

Det kostar möda att lära, men skaffar nöje och ära.

Det er for seint å late att buret når fuglen har floge ut.

Det är för sent att stänga buren när fågeln är utflugen.

Det er ikkje alle kuler som treff.

Det är ej alla kulor som träffa.

Det er ikkje alt krøkt som skal rettast.

Det är inte allt krokigt, som rättas skall.

Det er ikkje alt latin, som endar med us.

Det är inte allt latin, som ändas på us.

Det er ikkje berre spøkelse som snik i rommet til dottera.*

Det är inte allt spöken, som går i dotterns kammare.

Det er ikkje vekk, det ein gir grisen sin.

Det är inte borta, som man ger sin gris.

Det er lett å jage den som gjerne spring sjølv.

Lätt att jaga den som själv gärna löper.

Det er lett å symje når ein annan held opp haka.

Lätt att simma, när en annan håller upp hakan.

Det er lett å vere glad når ingenting skader.

Lätt att vara glad, när intet skadar.

Det er lettare å love noko enn å halde det.

Lova är lättare än hålla.

Det er lettare å løyne visdom enn dårskap.*

Lättare döljer en vis sin visdom än en dåre sin dårskap.

Det er mange dagar i året, og enda fleire måltid.

Det är många dagar i året, och än flere måltider.

Det er uviss kur når legen blir arving.

Oviss kur, när läkaren blir arvinge.

Det er vanskeleg å rope høgt med hås hals.

Svårt att ropa högt med en hes hals.

Det høyrer meir til pløying enn å rope hypp og ho.

Det hör mer till plöja än att ropa ho!

Det krevst sterk rygg til å tole gode dagar.

Det fordras en stark rygg att bära goda dagar.

Det morosame varer sjeldan lenge.

Det roliga varar sällan länge.

Det nye er ikkje alltid godt. [Stytta]

Det nya är ej alltid gott. [Stytta]

Det renn mykje vatn medan møllaren søv.

Det rinner mycket vatten medan mjölnaren sover.

Det treet som [for] ofte blir flytt, slår ikkje rot.

Det träd som ofta flyttas, fattar ej rot.

Dobbel glede er godt delt glede.* [Stytta]

Delad glädje är dubbel glädje.

Drukken manns glede er edru manns sorg.

Drucken mans glädje är nykter mans sorg.

Du kan ikkje forby fuglen å fly over hovudet ditt, men vel å bygge reir der.

Man kan inte förbjuda fågeln att flyga över huvudet, men väl att reda bo deri.

Dugleik er betre enn støtteskriv.

Duglighet är bättre än förord [rekommendation].

Dydig kvinne er mannens lange liv.

Dygdig kvinna är mannens långa liv.

Død mann er snart gløymd ved hoffet.

Död man är snart glömd vid hovet.

Døm ikkje hunden ut frå pelsen [- på håra].

Döm inte hunden efter pälsen. (Döm inte hunden efter håren.)

Då froskane gret etter ein konge, fekk dei ein stork. [Bibelforståing av konge som "fienden på toppen": 1. Samuelsbok, kap. 8, og "Storkar et froskar" [Wikipedia, s.v. "stork"]

När grodorna grät efter en kung, så fick de en stork.