ATU-nummer og dei eldre AT-nummera (nynorsk)

ATU er korta ned ifrå dei forbokstavene i etternamna "Aarne, Thompson og Uther", og viser til det nyss reviderte internasjonale klassifiseringssystemet for eventyr og skjemtesoger. AT-tal (etter initiala til Aarne og Thompson) er nummera som var før revideringa til Hans-Jörg Uther (2004). For eldre, godt kjente eventyr er ATU-nummera for det meste dei same som AT-nummera.

Det står meir generelt om ATU og AT-nummera her: [Lenke]

❦❦❦❦

Jätten, bältet och gesällen från Huseby

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2. "Jätten, gesellen och beltet." Ein noko kortare versjon er i bd 3, nr, 110 - "Smeden och trollkungens bälte". [Nynorsk gjendikting].

[Til soga]

Grisilla

I den internasjonale eventyrkatalogen har forteljingstypen Griselda ATU-nummeret 887. Andre titlar er "Griseldis, Grisel, Grissil", og "Tolmodige Griselda". (EB, "Griselda")

Mange tillagingar, gamle røter. Eventyret finst på norsk, dansk og svensk, men eldste kjende kjelda er fransk og frå mellomalderen. Det finst norske versjonar frå Akershus og Oppland.

Handlinga i den overleverte forteljinga. Ein marki (landgreve) (konge) som elskar fridommen sin, giftar seg fordi undersåttane hans krev det. Han vel kone frå dei lågare klassene (Griselda). og krev at ho lover han alltid å vere lydig. Etter at ho ha født to barn, testar han lydnaden hennar ved at han tar barna frå ho og la ho tru han har drepe dei.

Etter femten år kvittar han seg med ho og sender bod til fosterfamilien etter barna ho fødte. Han lét som han giftar seg med dottera til Griselda, og lar Griselda servere under bryllaupsfesten. Når Griselda godtar denne audmjukinga også, forklarer han alt for ho (at alt hadde vore testing av ho), og tar ho til kone igjen. (Uther 2004, bd 1, nr. 887)

Frå Ørnulf Hodnes omtale av AT 887, "Gro Selde (Griselda):

Ein greve giftar seg med ei husmannsdotter. Ho lovar at ho vil vere han til lags støtt. Greven mishandlar henne ved å ta frå henne borna deira etter kvart som dei blir født, og sidan førebu seg på å gifte seg med ei anna kvinne enn førstekona, ei av høg byrd. Men den "brura" er dottera hennar - (Hodne 1984: AT 887)

"Grisilla" er den svenske tittelen på forteljinga om mishandling og heilt elendig framferd i årevis. På svensk startar eventyret slik:

I västra Italien ligger ett berg, som heter Monviso. Det är mycket högt och reser sig stolt mot skyn. Vid bergets fot utbreder sig ett bördigt grevskap med många rika städer och byar. Dess huvudstad heter Saluzzo.

Där levde för många hundra år sedan en mäktig markgreve, som hette Volter. Han var ung till åren, men gammal i redbarhet och visdom. Rik var han, men han var också nöjd med vad han ägde och brydde sig därför inte om att fika efter mera. Helst strövade han omkring i skog och mark, ty hans käraste sysselsättning var att jaga. (osv.) [Gidlunds. Stockholm, 1981:303-18]

Professor Jöran Sahlgren skriv om folkeromanen: "Den svenska Grisilla har [i Sverige] . . . under 1600-talet utgivits i flera upplagor, de äldsta kända från 1622, 1636 och 1644. Av dessa är endast den från 1644 komplett. . . . Vid utgivningen av Svenska folkböcker 3 har 1622 och 1636 års texter kompletterats efter 1644 års upplaga. . . .

Grisilla är efter tyskt mönster redan gjord i en dansk upplaga från omkr. 1558. Jag hänvisar i övrigt till Danske folkeboger, band 8 och där anvisad litteratur."

Sahlgren har så med soga frå s. 135. [Jöran Sahlgren. Svenske folkböcker. III. Stockholm: A.-B. Bokverk, 1948:7; 135-81]

Italiensk. Grufull mishandling som endar godt til sist - på overflata -, står til sist i det italienske verket Dekameronen 10:10 frå seinmellomalderen, og der er husbonden ein marki.

[Til soga]