Gullvekta 
Merknadar til svenske eventyr og segner
  13 › 1 › 18  SETT SEKSJON SØK PÅ SIDENE FØRRE NESTE

Ymse ord

Reservasjonar Samlinga  

Bokdata for serien Svenska sagor och sägner frå Kungliga Gustav Adolfs Akademien (GAA), Gidlunds faksimileverk på fire band, og andre kjelder står under "Litteratur" nedst på sida.

Somme av dei attgitte eventyra er med i ulike variantar i meir enn eitt band i GAA-serien. Det kan gjelde også for stykke med berre éi kjeldetilvising her. - Tormod Kinnes

Kvist

Villkatten

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr 91, "Vildmannen", ATU 502.

[Til soga]

Gulleple med sølvblad

Gidlunds, bd 1, s. 319-28. Nordre Skåne. Frå provinsiallege D. W. Billengrein. Variant av eventyrtypen "Dyras hjelp / Dei takksame dyra" (AT 554).

Eventyret hos Gidlunds er ei nøyen attgiving (ein faksimile) frå Sven Liljeblads Svenska folksagor: Sagor från romantikens dagar . . . (1939). (Bokdata er nedst på sida.)

[Til soga]

Havtrollet som kjøpte salt

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 1 (s. 7-13).

[Til soga]

Ha di eiga lykke med

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 95, "Lyckan", ved Anders Söderdal.

Kan maltekstrakt til den miserable vere noko særleg i lys av forsking på verknaden av sukker og lykkepillar?

Merknad. I staden for å bli hard og trist, kapitalist, fatalist eller overlag nedstemt etter kvart, kan ein lære å auke sjansane for å gjere lykke og halde seg. Eventyret seier kan hende at gild, moralsk ferd er tiltrengt i langdrag, og at låg moral kanskje ikkje gir velstand som varer livet gjennom. Noko liknande og meir detaljert fortel gamle lærer i Austen og andre stader, og Det Gamle Testamente har noko attåt på sitt vis, attåt salmeklager over at vonde har velstand i verda, mens rettvise får li. Så folk som fer rett nok fram, kan få det vanskeleg om vonde får husere ganske som dei lystar. Etter kvart får ein også lære å passe seg godt på ferda.

På kort sikt - og i lengda godt underordna god moral og å vere dugande i livet og i arbeidet sitt og fortene høveleg framgang og medgang - kan ein hjelpe seg sjølv eit stykke på veg ved å utdanne seg lønsamt, gifte seg gunstig, få vennar som ikkje er storsnuta, og med gagn i - og det er lov å vere både smart og hypersmart. Her er fire hovudpoeng frå psykologen Richard Wiseman si bok The Luck Factor (Hell-faktoren):

  1. Auk vinnarsjansane.
  2. Ver meir lydhør for heldige aningar.
  3. Vent å få medgang, hell og lykke.
  4. Vend vanhell til hell.

Richard Wiseman gir oss med det fire nyttige samanfattingar på vegen til å bli heldig(are). Dei fire faktorane står fram ifrå ein ti års studie, og kvar av dei blir breitt forklart av Wiseman. Han gir då nokre "korleis" attåt fire "kva" (faktorar), og kan hende nokre av "korleisa" hans høver oss godt, andre kan hende ikkje fullt så godt, og andre ikkje. Bokdata står nedst på sida (Kunsten å vende bokdata til eiga, praktisk og tenleg vinning står det også eitkvart om i boka).

Noko av det kunne vel Anders i eventyret hatt godt av å vite, men kanskje det er slik eventyret gir ymt om, at "Den som blir for hovmodig til å gå an, er blitt fordumma", Det kviler ofte ein fare i å vere velberga, trudde folk, og sa "Hovmod går føre fall." Men likevel, "Det er verre å bli vond enn stolt - langt verre."

Men det er fleire andre sider ved falla til Anders også. "Den som gøymer gullet sitt heilt uhøveleg, skal ikkje gråte om han mister det." Å handle ukunnig, vere uskikka og lite dugeleg er noko annleis enn å vere likefram uheldig.

Og så hjelper det med "Tryggleik først" - auke sjansane for at ulykker ikkje hender, og om ulykker likevel skulle vere ute, ha tenkt ut åtgjerder i forkant, så ein er budd, for eksempel om garden blir råka av brann. Folk slutta å bu i husklynger - klyngetun - på grunn av den auka brannfaren når trehus står tett i tett. Dei lærte også å ha eldhuset for seg sjølv, vekke frå dei andre husa på garden. Dei minska riskane for ulykker ved føre-var-åtgjerder som kom godt med.

Det gagnar vel også å bli klokare av andre sine store skader. Mange slags små, mindre, større og omfattande åtgjerder har i seg at dei til saman aukar sjansane for å leve vel gjennom livet - til dels takk vere at ein aktar seg, er føre var fair og held stand mot det låge og gale.

Noko kan vi kanskje ikkje hjelpe, og anna kan vi truleg klare sjølv på vegen vekk frå vanhell, ut over å leve enkelt og kjernesunt og godt. Det er neppe berre hell som skal til; ein får også vite om og gå inn for korleis ein held oppe buksa si, til dømes.

[Til soga]

Hanen og høna

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 52.

[Til soga]

God dag! - Økseskaft

GAA. Svenska sagor och sägner, bd 2, nr 27. "Goddag - yxaskaft (Den döva bonden)" - Også bd. 5, eventyr 20, s. 184. "Guds fred" - Ixäskaft" frå Mellösa.

[Til soga]

Herregarden som forsvann

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, nr. 12. "Den sjunkna herrgården"

Soga er frå Småland, Södra Ljunga sokn der. Soknet er sidan 1971 blitt ein del av Ljungby kommune i Kronobergs län (län tilsvarer fylke på norsk).

[Til soga]

Julekvelden hos trolla

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, s. 87-89. "Kuggaberg och trollens julafton" Om Kuggaberg: "Detta . . . berg är beläget på Långhult Norregårds ägor i Ryssby socken i Småland i den så kallade Kohagen en åttondedels fjärdingsväg från gården."(ibid. s. 87)

[Til soga]

Beltet

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2. "Jätten, gesellen och beltet." Ein noko kortare versjon er i bd 3, nr, 110 - "Smeden och trollkungens bälte".

[Til soga]

Rike Per Kremmar

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 96, "Rike Per Krämare (Jätten i Thorsjö)". -

[Til soga]

Sølvdrakta, gulldrakta og diamantdrakta

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 89. "Sølvklädningen, gullklädningen och diamantklädningen (Köksgräbban)."

Det gjeld å bli elska som den ein er. Elles kan mykje gå gale.

[Til soga]

Kongsdottera som fekk lammehovud

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 16, "Prinsessan med lammhuvudet, ved Anna Maja Holstein.

[Til soga]

Smeden som trudde på å gjere godt no og då

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, nr. 144. "Sankte Per och smeden".

[Til soga]

Trollet Mirkur og kyrkja på Runde

GAA. Svenska sagor och sägner, bd 3, nr. 178. "Trollet Timelitut og Uppsala Domkyrkje" Jf. også "Sankt Ola og kjempa Vigge" i bd. 5, til dømes.

[Til soga]

Julenatta i Feios-kyrkja

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. "14. "De dödas julotta - Organisten Rymans syn". - Ryman var organist i Bergunda forsamling, og Bergunda sokn i Småland har sidan 1971 vore med i Växjö kommune. Ryman var ein akta mann som fleire gongar tala om hendinga som ho var sann.

Ein annan versjon står i bd 3, nr 111, og heiter "Organisten och de dödas julotta".

[Til soga]

Guten som blei smed

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, s. 169-75. "Håkan Smed".

Urøynde som ikkje får vite heilt nøyaktig korleis dei skal gå fram, kjem fort i vanskar - det er mykje fordi hine har snakka og handla lite gjennomtenkt. Jamfør ei norm frå den djupe akupunkturlæra om dei fem elementa i behandlinga: "Oppfører barnet seg dårleg, er det mora som treng behandling."

[Til soga]

Bordbøna til reven

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4. s. 67.

[Til soga]

Stutar til hjelp

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 112, "Bonden som plöjde med trollens oxar".

Ein finn fleire slags normer i segner og eventyr, om ein ikkje les slikt inn i historier. Nokre normer bakom gamle soger kan dessutan vere kloke.

Her er figurativ mat for fundering: Det er ikkje det at å hjelpe naboen drusteleg treng å vere så gale, men å gå ifrå ein avtale og låne vekk somt som ein ikkje sjølv eig. At ein gjer slikt med godvilje og av omsorg, er heller lite i forhold til å gå ifrå ordet sitt, kan ein lese inn i soga.

Folkevisdommen rommar mange ordtak på mange språk mot å låne ut kostelege saker og ting ein har, for eksempel hest, sverd og kone.

Og russarane har funne ut at tid ein bruker på å hjelpe andre, går vekk ifrå tid ein heller skulle brukt på eigen teig. Det er eit ordspråk ein får tenke over og flette inn i fleire tilhøve, kan hende saman med ordspråk om at å gjere godt, startar heime, men treng ikkje slutte der. Det er den katolske kyrkjas haldning til godgjersle. Når ein har komme i gjenge sjølv og har overskott av tid og anna, får ein finne ut korleis ein får hjelpt høveleg, og kven det gjer godt å hjelpe - til dømes. Det er ein slags kunst å gi rett hjelp til gode trengande til rett tid og avpasse hjelpa godt også.

[Til soga]

Bjørnen i høyvogna

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 103, "Björnen i höhässjan".

[Til soga]

Vasskjelda

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 5, nr 18, som i omsetting er "Sankt Olavs kjelde".

[Til soga]

Bytingen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr 115. "Bortbytingen"

[Til soga]

Bytt ut av underjordiske

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 6. "Den bortbytta barnsängskvinnan".

[Til soga]

Bergensmannen som fekk ri med bergmannen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 10. "Bonden som fick rida med bergmannen (Mannen från Ramnaberg i Torsås" - Torsås i Småland.

[Til soga]

Tre vossamenn og ein bjørn

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4, nr. 85. "Dalkarlen i björnidet (Dalarna-karane i bjørnehiet)"

[Til soga]

Mannen som gifta seg med mara

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4, nr. 11."Mannen som gifte sig med maran" (Frå Roslagen)

[Til soga]

Dei tre kvite lamma

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 61. "De tre hvita lammen" (ved Anders Søderdal og Brita Timgren.)

[Til soga]

Bondemannen og vondemannen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 52. "Bonden och hin onde" (v. J. Wallin)

[Til soga]

Den fattige enka og tiggaren

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, s. 99.

[Til soga]

Oskeladden som røva skattane til trollkjerringa

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 12, "Pinkel och trollkäringens dyrgripar".

[Til soga]

Den brune oksen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 10, "Den bruna stuten", ved Anna Maja Holstein.

[Til soga]

Den trufaste hanen

GAA. Svenska sagor och sägner, også i Gidlunds, bd. 3, 45-49.

[Til soga]

Friaren og dei tre gifteklare jentene

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, s. 69

[Til soga]

Gjetarguten

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4, s. 215-31.

[Til soga]

Guten som søkte teneste

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, Eventyr frå Gotland, nr 48.

[Til soga]

Møllardottera og skytsengelen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 89 (ved B. Timgren).

[Til soga]

Holmgeir

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, "Bussenkiss".

[Til soga]

Glassverdet

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 2.

Kler ein opp ein kornstakk, blir han fin prins av det? At klede skaper mannen er ikkje ein heilt fin lærdom.

[Til soga]

Pannekakehuset

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10: Gotländska sagor och sägner nr. 75, s. 215-17. - J. P. Lyth. Eventyr frå Nordre Skåne.

[Til soga]

Kva hympe-gympe var

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 84, "Hümpä-gympä"

[Til soga]

Meister Mons og Maline

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr 3, "Mäster Mimer och Anna Diver", fortalt til Per Säve av tanta hans, Engel Lisa Kahl.

[Til soga]

Guten som ikkje var mykje redd av seg

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 31, "Pojken som icke kunde bli rädd (Olle orädd)".

[Til soga]

Kong Alvar

"Kung Älfver" ("Kung Älver") er eit eventyr frå Dalarna. Det er med i den første svenske eventyrsamlinga, ved Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och George Stephens (1844:472-79).

[Til soga]

Den fine og den fæle bruda

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 92. "Den fagra och den fula bruden".

[Til soga]

Gomle med dei tre sverda

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1. nr 2. "Halvtrollet eller de tre svärden."

[Til soga]

Flygedraken Mikti

I Bäckström, bd 1, 1845, s. 323-357. "Melusina" er ei utbreidd forteljing frå mellomalderen. [Jf. svensk Wikipedia, s.v. "Melusina" for meir.]

[Til soga]

Samling

Svenske eventyr og segner, litteratur  

GAA er forkorting for "Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur"

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur blei skipa som riksakademi i 1932. Jøran Sahlgren heitte han som tok initiativet. Han var professor ved Uppsala universitet.

1. GAA. Svenska sagor och sägner: 1. Mickel i Långhult sagor. Stockholm: Bokförlags Aktiebolaget Thule, 1937.

2. GAA. Svenska sagor och sägner: 2. Sven Sederströms sagor. Stockholm: Bokförlags Aktiebolaget Thule, 1938.

3. GAA. Svenska sagor och sägner: 3. Sagor från Småland. Stockholm: Bokförlags Aktiebolaget Thule, 1939.

4. GAA. Svenska sagor och sägner: 4. Sagor ur G. O. Hyltén-Cavallius och George Stephens samlingar. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, 1942.

5. GAA. Svenska sagor och sägner: 5. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou I. Jöran Sahlgren. Stockholm: Tryckeri Aktiebolaget Thule, 1943.

6. GAA. Svenska sagor och sägner: 6. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou II. Jöran Sahlgren. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, 1953.

7. GAA. Svenska sagor och sägner: 7. Sagor från Södermanland upptecknade av Gustaf Ericsson. Uppsala: Bengt af Klintberg, 2011.

8. GAA. Svenska sagor och sägner: 8. Sagor från Närke. Maja Forsslund. Stockholm: Tryckeri Aktiebolaget Thule, 1943.

9. GAA. Svenska sagor och sägner: 9. Sagor från Åsele Lappmark. Herman Geijer, Sven Liljeblad och Karl-Hampus Dalhstedt. Stockholm: Tryckeri Aktiebolaget Thule, 1945.

10. GAA. Svenska sagor och sägner: 10. Gotlandska sagor upptecknade av P. A. Säve. Herbert Gustavson. Uppsala: Almquist & Wiksells Boktrykkeri, 1952.

11. GAA. Svenska sagor och sägner: 11. Folktro och sägner från skilda landskap. Upptecknade och samlade av Eva Wigström. Aina Stenklo. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, 1952.

12. GAA. Svenska sagor och sägner: 12. Gotländska sägner. Band 1 och 2. Uppsala: Almquist & Wiksell, 1959 och 1961.

Dessutan

  • Bäckström, Per Olof. Svenska folkböcker: Sagor, legender och äfventyr, bd. 1 Stockholm: A. Bohlin, 1845.

  • Djurklou, Gabriel. Ur Nerikes Folkspråk och Folklif: Antäckningar utgifne till Fornvänners Ledning. Örebro: N. M. Lindh, 1860.

  • Djurklou, Gabriel. Folke-eventyr. Ny utg. Oslo: Fabritius, 1971.

  • Gidlunds. Svenska folksagor. Bd. 1-4. Stockholm: Gidlunds, 1981.

  • Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof, och George Stephens Svenska Folk-Sagor och Äfventyr efter muntlig Öfverlemning. Samlade och utgifna af Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och George Stephens. Första Delen. Stockholm: A. Bohlin, 1844. —— Første bandet er delt i to hefte. Noko band 2 kom ikkje. Fleire nyare utgåver er komne til. Og eit utval eventyr frå boka står i Gidlunds tredje band ovanfor.

  • Liljeblad, Sven, berättare. Svenska folksagor: Sagor från romantikens dagar efter upptecknarnas original. Stockholm: Norstedt, 1939.

  • Lundell, J. A. Nyare Bidrag til Kännedom om de svenska Landsmålen og svenskt Folklif. Tidskrift utgifven på uppdrag af Landsmålsföreningarna i Uppsala, Helsingfors och Lund genom J. A. Lundell. Femte bandet. Täxt. Stockholm: 1884-91. Stockholm: Kongl. boktryckeriet, P. A. Norstedt och Söner, 1891. — Verket inneheld ei mengde eventyr, segner, legender, anekdotar, barnerim og barnevers.

Notestøtte

Hodne, Ørnulf: The Types of the Norwegian Folktale. Bergen: Universitetsforlaget, 1984.

Kølpin, Sarah Zobel. Lev deg lykkelig med Positiv Psykologi. Oms. Kari Olsen. Rev. norsk utg. Oslo: Engelstad Forlag, 2010. —— Å vere opimistisk på ein rimeleg bra måte kan det vere gagn i, syner amerikansk forskning som blir summert av Smith ofl. (2003:522). Å tenke positivt og sjå for seg flotte resultat (visualisere seg "inn i" gode resultat), kan tilmed hjelpe monnaleg innan visse grenser og under visse forhold, men ein treng også å vere realistisk så ein ikkje blir narra eller narrar seg sjølv.

Smith, Carolyn D., red, ofl. Hilgard's Introduction to Psychology. 14. utg. Belmont: Thomson Wadsworth, 2003:522-23.

Uther, Hans-Jörg. The Types of International Folktales: A Classification and Bibliography Based on the System of Antti Aarne and Stith Thompson. Vols 1-3. FF Communications No. 284 -86, Helsinki: Academia Scientiarum Fennica, 2004.

Wiseman, Richard. The Luck Factor. Ny utg. London: Arrow Books, 2004.

Svenske eventyr og segner, OPP SETT ARKIVDEL NESTE

Svenske eventyr og segner BRUKARGAID med bokoversyn, ymse råd og anna. [Lenke]
© 2000–2014, Tormod Kinnes, cand.philol. [E-post]  ᴥ  Ansvarsfråskriving: [Lenke]