Norsk del, Gullvekta
Merknadar til svenske eventyr og segner
Seksjon › 18   Sett    Søk   Førre Neste

Finn ordbøker

Reservasjonar    Innhald     

Bokdata for serien Svenska sagor och sägner frå Kungliga Gustav Adolfs Akademien (GAA), Gidlunds faksimileverk på fire band, og andre kjelder står under "Litteratur" nedst på sida.

Somme av dei attgitte eventyra er med i ulike variantar i meir enn eitt band i GAA-serien. Det kan gjelde også for stykke med berre éi kjeldetilvising her. - Tormod Kinnes

❦❦❦❦

Villkatten

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr 91, "Vildmannen", ATU 502.

[Til soga]

Gulleple med sølvblad

Gidlunds, bd 1, s. 319-28. Nordre Skåne. Frå provinsiallege D. W. Billengrein. Variant av eventyrtypen "Dyras hjelp / Dei takksame dyra" (AT 554).

Eventyret hos Gidlunds er ei nøyen attgiving (ein faksimile) frå Sven Liljeblads Svenska folksagor: Sagor från romantikens dagar . . . (1939). (Bokdata er nedst på sida.)

[Til soga]

Havtrollet som kjøpte salt

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 1 (s. 7-13).

[Til soga]

Ha di eiga lykke med

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 95, "Lyckan", ved Anders Söderdal.

Ein kan iallfall prøve å hjelpe seg sjølv eit stykke på veg ved å utdanne seg gagnleg, gifte seg gunstig, få joviale og aktverdige vennar - og det er lov å vere smart og sensibel. God moral kjem også med til sjuande og sist.

Hell i livet er ogsåå noko. For å auke sjansane for framgang og medgang har psykologen Richard Wiseman (2004) funne fire faktorar å arbeide med::

  1. Auk vinnarsjansane.
  2. Ver meir lydhør for heldige aningar.
  3. Vent å få medgang, hell og lykke.
  4. Vend vanhell til hell.

Dr. Wiseman gir oss med det fire nyttige samanfattingar frå ein ti års studie, og kvar av dei blir breitt forklart av Wiseman i boka The Luck Factor (2004). Han gir då nokre "korleis" attåt fire "kva" (faktorar), og kan hende nokre av "korleisa" hans høver oss godt, andre kan hende ikkje fullt så godt, og andre ikkje. Bokdata står nedst på sida (Kunsten å vende bokdata til eiga, praktisk og tenleg vinning står det også eitkvart om i boka).

Noko av det kunne vel Anders i eventyret hatt godt av å vite, og kanskje også at "Hovmod går føre fall." Det er verre å bli vond enn stolt. Men det er meir å ta til seg. "Den som gøymer gullet sit uhøveleg, skal ikkje gråte om han mister det."

Og så hjelper det med "Tryggleik først" - auke sjansane for at ulykker ikkje hender, og om ulykker likevel skulle vere ute, ha tenkt ut åtgjerder i forkant så det verst tenkelege ikkje skjer, eller så ein iallfall er parat ved føre-var-åtgjerder som kjem godt med i eit knipetak, og så bortetter. Å bli klokare av andre sine store skader og problem, kjem også godt med. Utdanning gjer slikt.

Det er neppe berre hell som skal til; ein får også vite om og gå inn for korleis ein held oppe buksa si, til dømes.

[Til soga]

Hanen og høna

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 52.

[Til soga]

God dag! - Økseskaft

GAA. Svenska sagor och sägner, bd 2, nr 27. "Goddag - yxaskaft (Den döva bonden)" - Også bd. 5, eventyr 20, s. 184. "Guds fred" - Ixäskaft" frå Mellösa.

[Til soga]

Herregarden som forsvann

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, nr. 12. "Den sjunkna herrgården"

Soga er frå Småland, Södra Ljunga sokn der. Soknet er sidan 1971 blitt ein del av Ljungby kommune i Kronobergs län (län tilsvarer fylke på norsk).

[Til soga]

Julekvelden hos trolla

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, s. 87-89. "Kuggaberg och trollens julafton" Om Kuggaberg: "Detta . . . berg är beläget på Långhult Norregårds ägor i Ryssby socken i Småland i den så kallade Kohagen en åttondedels fjärdingsväg från gården."(ibid. s. 87)

[Til soga]

Beltet

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2. "Jätten, gesellen och beltet." Ein noko kortare versjon er i bd 3, nr, 110 - "Smeden och trollkungens bälte".

[Til soga]

Rike Per Kremmar

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 96, "Rike Per Krämare (Jätten i Thorsjö)". -

[Til soga]

Sølvdrakta, gulldrakta og diamantdrakta

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 89. "Sølvklädningen, gullklädningen och diamantklädningen (Köksgräbban)."

Det gjeld å bli elska som den ein er. Elles kan mykje gå gale.

[Til soga]

Kongsdottera som fekk lammehovud

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 16, "Prinsessan med lammhuvudet, ved Anna Maja Holstein.

[Til soga]

Smeden som trudde på å gjere godt no og då

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, nr. 144. "Sankte Per och smeden".

[Til soga]

Trollet Mirkur og kyrkja på Runde

GAA. Svenska sagor och sägner, bd 3, nr. 178. "Trollet Timelitut og Uppsala Domkyrkje" Jf. også "Sankt Ola og kjempa Vigge" i bd. 5, til dømes.

[Til soga]

Julenatta i Feios-kyrkja

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. "14. "De dödas julotta - Organisten Rymans syn". - Ryman var organist i Bergunda forsamling, og Bergunda sokn i Småland har sidan 1971 vore med i Växjö kommune. Ryman var ein akta mann som fleire gongar tala om hendinga som ho var sann.

Ein annan versjon står i bd 3, nr 111, og heiter "Organisten och de dödas julotta".

[Til soga]

Guten som blei smed

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, s. 169-75. "Håkan Smed".

Urøynde som ikkje får vite heilt nøyaktig korleis dei skal gå fram, kjem fort i vanskar - det er mykje fordi hine har snakka og handla lite gjennomtenkt. Jamfør ei norm frå den djupe akupunkturlæra om dei fem elementa i behandlinga: "Oppfører barnet seg dårleg, er det mora som treng behandling."

[Til soga]

Bordbøna til reven

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4. s. 67.

[Til soga]

Stutar til hjelp

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 112, "Bonden som plöjde med trollens oxar".

Ein finn fleire slags normer i segner og eventyr, om ein då ikkje les normer inn i dei. Somme normer som ein ser i gamle soger kan vere kloke.

Folkevisdommen rommar mange ordtak på mange språk mot å låne ut kostelege saker og ting. Dessutan: Å gjere godt, startar heime, men treng ikkje slutte der (Ordspråk). Det er ein slags kunst å gi rett hjelp til gode trengande til rett tid og avpasse hjelpa godt også.

[Til soga]

Bjørnen i høyvogna

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 103, "Björnen i höhässjan".

[Til soga]

Vasskjelda

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 5, nr 18, som i omsetting er "Sankt Olavs kjelde".

[Til soga]

Bytingen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr 115. "Bortbytingen"

[Til soga]

Bytt ut av underjordiske

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 6. "Den bortbytta barnsängskvinnan".

[Til soga]

Bergensmannen som fekk ri med bergmannen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 10. "Bonden som fick rida med bergmannen (Mannen från Ramnaberg i Torsås" - Torsås i Småland.

[Til soga]

Tre vossamenn og ein bjørn

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4, nr. 85. "Dalkarlen i björnidet (Dalarna-karane i bjørnehiet)"

[Til soga]

Mannen som gifta seg med mara

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4, nr. 11."Mannen som gifte sig med maran" (Frå Roslagen)

[Til soga]

Dei tre kvite lamma

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 61. "De tre hvita lammen" (ved Anders Søderdal og Brita Timgren.)

[Til soga]

Bondemannen og vondemannen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 52. "Bonden och hin onde" (v. J. Wallin)

[Til soga]

Den fattige enka og tiggaren

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, s. 99.

[Til soga]

Oskeladden som røva skattane til trollkjerringa

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 2, nr. 12, "Pinkel och trollkäringens dyrgripar".

[Til soga]

Den brune oksen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 10, "Den bruna stuten", ved Anna Maja Holstein.

[Til soga]

Den trufaste hanen

GAA. Svenska sagor och sägner, også i Gidlunds, bd. 3, 45-49.

[Til soga]

Friaren og dei tre gifteklare jentene

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, s. 69

[Til soga]

Gjetarguten

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 4, s. 215-31.

[Til soga]

Guten som søkte teneste

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, Eventyr frå Gotland, nr 48.

[Til soga]

Møllardottera og skytsengelen

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 89 (ved B. Timgren).

[Til soga]

Holmgeir

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1, "Bussenkiss".

[Til soga]

Glassverdet

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 2.

Kler ein opp ein kornstakk, blir han fin prins av det? At klede skaper mannen er ikkje ein heilt fin lærdom.

[Til soga]

Pannekakehuset

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10: Gotländska sagor och sägner nr. 75, s. 215-17. - J. P. Lyth. Eventyr frå Nordre Skåne.

[Til soga]

Kva hympe-gympe var

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr. 84, "Hümpä-gympä"

[Til soga]

Meister Mons og Maline

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 10, nr 3, "Mäster Mimer och Anna Diver", fortalt til Per Säve av tanta hans, Engel Lisa Kahl.

[Til soga]

Guten som ikkje var mykje redd av seg

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 31, "Pojken som icke kunde bli rädd (Olle orädd)".

[Til soga]

Kong Alvar

"Kung Älfver" ("Kung Älver") er eit eventyr frå Dalarna. Det er med i den første svenske eventyrsamlinga, ved Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och George Stephens (1844:472-79).

[Til soga]

Den fine og den fæle bruda

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 3, nr. 92. "Den fagra och den fula bruden".

[Til soga]

Gomle med dei tre sverda

GAA. Svenska sagor och sägner, bd. 1. nr 2. "Halvtrollet eller de tre svärden."

[Til soga]

Flygedraken Mikti

I Bäckström, bd 1, 1845, s. 323-357. "Melusina" er ei utbreidd forteljing frå mellomalderen. [Jf. svensk Wikipedia, s.v. "Melusina" for meir.]

[Til soga]

  Innhald  


Svenske folkeeventyr, svenska sagor, merknadar, litteratur  

GAA er forkorting for "Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur"

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur blei skipa som riksakademi i 1932. Jøran Sahlgren heitte han som tok initiativet. Han var professor ved Uppsala universitet.

1. GAA. Svenska sagor och sägner: 1. Mickel i Långhult sagor. Stockholm: Bokförlags Aktiebolaget Thule, 1937.

2. GAA. Svenska sagor och sägner: 2. Sven Sederströms sagor. Stockholm: Bokförlags Aktiebolaget Thule, 1938.

3. GAA. Svenska sagor och sägner: 3. Sagor från Småland. Stockholm: Bokförlags Aktiebolaget Thule, 1939.

4. GAA. Svenska sagor och sägner: 4. Sagor ur G. O. Hyltén-Cavallius och George Stephens samlingar. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, 1942.

5. GAA. Svenska sagor och sägner: 5. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou I. Jöran Sahlgren. Stockholm: Tryckeri Aktiebolaget Thule, 1943.

6. GAA. Svenska sagor och sägner: 6. Sagor och sägner upptecknade av Gabriel Djurklou II. Jöran Sahlgren. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, 1953.

7. GAA. Svenska sagor och sägner: 7. Sagor från Södermanland upptecknade av Gustaf Ericsson. Uppsala: Bengt af Klintberg, 2011.

8. GAA. Svenska sagor och sägner: 8. Sagor från Närke. Maja Forsslund. Stockholm: Tryckeri Aktiebolaget Thule, 1943.

9. GAA. Svenska sagor och sägner: 9. Sagor från Åsele Lappmark. Herman Geijer, Sven Liljeblad och Karl-Hampus Dalhstedt. Stockholm: Tryckeri Aktiebolaget Thule, 1945.

10. GAA. Svenska sagor och sägner: 10. Gotlandska sagor upptecknade av P. A. Säve. Herbert Gustavson. Uppsala: Almquist & Wiksells Boktrykkeri, 1952.

11. GAA. Svenska sagor och sägner: 11. Folktro och sägner från skilda landskap. Upptecknade och samlade av Eva Wigström. Aina Stenklo. Uppsala: A. B. Lundequistska Bokhandeln, 1952.

12. GAA. Svenska sagor och sägner: 12. Gotländska sägner. Band 1 och 2. Uppsala: Almquist & Wiksell, 1959 och 1961.

Dessutan

  • Bäckström, Per Olof. Svenska folkböcker: Sagor, legender och äfventyr, bd. 1 Stockholm: A. Bohlin, 1845.

  • Djurklou, Gabriel. Ur Nerikes Folkspråk och Folklif: Antäckningar utgifne till Fornvänners Ledning. Örebro: N. M. Lindh, 1860.

  • Djurklou, Gabriel. Folke-eventyr. Ny utg. Oslo: Fabritius, 1971.

  • Gidlunds. Svenska folksagor. Bd. 1-4. Stockholm: Gidlunds, 1981.

  • Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof, och George Stephens Svenska Folk-Sagor och Äfventyr efter muntlig Öfverlemning. Samlade och utgifna af Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och George Stephens. Första Delen. Stockholm: A. Bohlin, 1844. —— Første bandet er delt i to hefte. Noko band 2 kom ikkje. Fleire nyare utgåver er komne til. Og eit utval eventyr frå boka står i Gidlunds tredje band ovanfor.

  • Liljeblad, Sven, berättare. Svenska folksagor: Sagor från romantikens dagar efter upptecknarnas original. Stockholm: Norstedt, 1939.

  • Lundell, J. A. Nyare Bidrag til Kännedom om de svenska Landsmålen og svenskt Folklif. Tidskrift utgifven på uppdrag af Landsmålsföreningarna i Uppsala, Helsingfors och Lund genom J. A. Lundell. Femte bandet. Täxt. Stockholm: 1884-91. Stockholm: Kongl. boktryckeriet, P. A. Norstedt och Söner, 1891. — Verket inneheld ei mengde eventyr, segner, legender, anekdotar, barnerim og barnevers.

✑ Her er data for fleire svenske eventyrbøker: [Meir omfattande oversyn]

Notestøtte

Hodne, Ørnulf: The Types of the Norwegian Folktale. Bergen: Universitetsforlaget, 1984.

Kølpin, Sarah Zobel. Lev deg lykkelig med Positiv Psykologi. Oms. Kari Olsen. Rev. norsk utg. Oslo: Engelstad Forlag, 2010. —— Å vere opimistisk på ein rimeleg bra måte kan det vere gagn i, syner amerikansk forskning som blir summert av Smith ofl. (2003:522). Å tenke positivt og sjå for seg flotte resultat (visualisere seg "inn i" gode resultat), kan tilmed hjelpe monnaleg innan visse grenser og under visse forhold, men ein treng også å vere realistisk så ein ikkje blir narra eller narrar seg sjølv.

Smith, Carolyn D., red, ofl. Hilgard's Introduction to Psychology. 14. utg. Belmont: Thomson Wadsworth, 2003:522-23.

Uther, Hans-Jörg. The Types of International Folktales: A Classification and Bibliography Based on the System of Antti Aarne and Stith Thompson. Vols 1-3. FF Communications No. 284 -86, Helsinki: Academia Scientiarum Fennica, 2004.

Wiseman, Richard. The Luck Factor. Ny utg. London: Arrow Books, 2004.

Svenske folkeeventyr, svenska sagor, merknadar, informasjon, opp    Seksjon     Sett    Neste

Svenske folkeeventyr, svenska sagor, merknadar. Brukargaid  ᴥ  Ansvarsfråskriving
© 2000–2017, Tormod Kinnes. [E‑post]